Nu kom jag till den där punkten av dåligt uppdaterande, men jag har liksom inte haft den riktiga tiden att sätta mig ner och verkligen skriva ett innehållsrikt inlägg. Nu börjar ju livet bli vardag här, jag vaknar sent, kollar lite serier eller ligger på stranden och sen går jag till jobbet. Det hinner liksom inte hända så mycket mer spännande. I allt detta hinner jag också tänka mycket men jag lyckas då aldrig komma fram till något vettigt ändå.. 
Jobbet går väldigt bra och det är fortfarande ganska lugnt, inte jättemånga kunder. Nu har vi dessutom fått två till anställda här i St Kilda vilket betyder att jag denna veckan har 2 (!) dagar ledigt, första lediga dagen idag på fyra veckor. 
Antibiotikakuren är i sin bästa tid nu och jag har klarat av den galant utan några problem alls. Snart ska jag väl kunna komma igång med min träning så att jag vardagarna känns lite vettigare.
Igår var jag ute och sa hejdå till våran arbetsgranne som ska hem till Sverige igen. Vi gick ut på Roberta där det var Gay-monday och Dragqueenshow. Hjälp vad vi dansade, jag älskar det. Gick hem under en stjärnklar himmel, kom hem och var uppe till halv sju vilket ledde till att jag fick se himlen börja ljusna, älskade Melbourne är så himla vackert alla tider på dygnet verkligen.  
 
Nu har jag alltså varit här i 46 dagar, 46 dagar från min enda säkerhet jag någonsin vetat om. Jag har redan lärt mig så himla mycket. Man lär sig av både de bra saker man gör men minst lika mycket så lär man sig av sina misstag. & då är jag så lycklig att jag är en anonym person på andra sidan jorden. Jag kan göra misstag och göra helt fel saker, jag kan släppa loss och bara vara mig själv för det spelar ingen roll här. Att det som händer här stannar här är en sanning som jag tänker hålla, men något jag absolut vill få med mig hem är det jag lär mig här att bara vara jag och kunna skita i allt som andra säger. 
46 dagar och denna veckan har varit fylld av hemlängtan, endel ångest som har gjort att jag inte vill något hellre än att sitta framför en film hemma på Tallstigen med mamma & pappa. Äta svenskt lösgodis, få känna mig hemma i mitt hus och bara slappna av en stund för mig själv. Känna doften när man kommer in i huset och känna känslan som verkligen sköljer över en när man känner sig hemma. Mamma & pappa jag har inte vänjt mig att vara utan er än, trots 46 dagar. Men tacka uppfinnaren för Skype, det räddar mina helger att få se och höra dom två ett tag och få känna mig hemma om bara för någon timma. 
 
Ja idag blev det ett långt inlägg men jag ville försöka uppdatera er så mycket som möjligt av det som har hänt. 
Lite bilder har jag också att dela med mig av .
 
Tjing Tjong
 
Idag var jag och Maja iväg för att lära oss hur man gör kaffe på jobbet, jag gjorde en espresso med bilden av en katt. Då skulle man ju kunna tro att jag är bra på att göra espresso eftersom jag lyckades med det men hela espresson blev misslyckad tydligen ..
 
 Här var vi i söndags, på en nattklubb som hade öppet till 7. Vi dansade och sjöng inne på toaletten, det var juu kul. 
 
 & jag kommer nog aldrig sluta lägga ut dessa bilder för jag blir lika imponerad varje gång jag lägger mig på stranden. 
 
Så klippte jag av mitt hår också, en av mina drömmar att få göra. & här kan jag göra det, för det är mitt liv. 
 
 
 
 
 
 
 
 

1 kommentarer

irene Ny

15 Feb 2015 10:18

kanske jag gjort rätt så du kan läsa kommentaren. det är roligt att följa dej på bloggen och se hur det går för er vi hörs igen. #ha de # hälsa maja kram mormor

Kommentera

Publiceras ej