En gång (eller kanske några gånger) så har jag kollat på en film som heter The secret life of Walter Mitty. Redan första gången när jag såg den så var det en specifik händelse som jag tänkte på. Den när fotografen står uppe på berget och får se ett extremt ovanligt djur som nästan ingen annan sett, han sitter där med kameran framför ögat men tar aldrig fotot. När Walter frågar varför så svarar han något i stil med "Vissa saker är så vackra och speciella att man vill behålla dom för sig själv, i sitt huvud".
Idag när jag var ute på en promenad vid stranden så hade jag ett sådant tillfälle, allt var helt perfekt. Det var så när som fullmåne, solen höll precis på att gå ner på andra sidan havet och himlen var röd runt solen. Det var fullt med folk på stranden, människor som badade, en kille som jonglerade med eld på gräsmattan, ett par som satt & var romantiska, en grupp som gjorde yoga på stranden osv. & där gick jag med hörlurar i öronen och kände mig mest lycklig. Ett tag stannade jag upp och tänkte ta ett foto, men så kom jag på det han sa i filmen om att vissa saker är för vackra för att dela med sig. Jag tror inte att ni skulle förstå den glädjen som fanns där överallt, hur vackert allting var. Ett foto skulle inte göra det rättvist.
Så jag lägger inte ut ett enda foto i detta inlägg, ni får se det som en cliffhanger kanske. Om ni vill se så får ni komma hit helt enkelt, se med era egna ögon.
Fridens
Kommentera